Ett bottennapp. Det märks att hon spottar ut böcker på löpande band. Blev först lite glad över att dialogen var aningen bättre, inte fullt lika mycket "sa han" "fnissade hon" "skrattade han" "sa hon" efter varje sagd mening. Men resten kändes dels som en upprepning, bara vissa ändringar från de förra böckerna, inget nytt liksom och dels så känns det fortfarande som om det är en 15 åring som sitter och skriver lite längre betättelser på sina svenskalektioner. Känns inte så välarbetat och välskrivet alls. Förstår INTE hur en del kan säga att är hennes bästa. Borde inte hennes böcker kännas mer och mer som om de vore skrivna av ett proffs? Detta är ju ändå hennes 7e bok men den faller platt på att den är så trist skriven, känns som en Starletnovell!
Hon borde läsa mer böcker själv så hon får till det där lilla extra, så böckerna får bort Starletkänslan, så böckerna inte blir lika förutsägbara. Som det där med pojken på ön, Annies son, hallå, hur det låg till där listade man ju ut i rappet. Och allt annat, det tar inte många sidor innan man har allt klart för sig och man knutit ihop säcken innan man ens hunnit halvvägs.
När hon sen försöker få in lite mer romantik i boken så sitter man och suckar högt, det är något hon inte kan alls, känns mest pinsamt att läsa det.
Men vad kan man kräva av en författare om skriver en bok per år? Känns som det bara spottas ut hastverk från henne nu.
Men vad kan man kräva av en författare om skriver en bok per år? Känns som det bara spottas ut hastverk från henne nu.
Nä Läckberg, låt Patrik, Erica och alla de andra i Fjällbacka och Tanumshede gå i graven, försök skriva en annan typ av böcker, det kanske går bättre, barnböcker eller nåt, det tor jag hade passat din stilmer.
Boken får endast en 1a av mig, hur jag än försöker kan jag inte ge den mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar