Sjöjungfrun - Camilla Läckberg

En man har försvunnit spårlöst i Fjällbacka. Trots att Patrik Hedström och hans kollegor på Tanumshede polisstation har gjort allt för att finna honom, vet ingen om han är död eller levande.
Efter fyra månader hittas han. Mördad, fastfrusen i isen.
Fallet kompliceras när det avslöjas att en av hans bekanta, författaren Christian Thydell, under mer än ett års tid fått ta emot anonyma hotbrev. Christian står inför sitt stora genombrott och på releasefesten för sin roman Sjöjungfrun får han ytterligare ett meddelande. Han bryter samman och visar breven för Erica Falck, som har hjälpt honom med manuset.
Christian försöker sedan bagatellisera alltihop och vägrar att gå till polisen, men Erika smugglar med sig ett av breven och visar det för Patrik. Hon har anat att det är något som plågar Christian, och hon är oroad över vad som kan hända.Patrik inser faran. Någon hatar Christian djupt. Och denna någon verkar vara en förvirrad och skadad person som inte skulle tveka att sätta sina hot i verket. Polisen inser snart att det finns ett samband mellanbreven och mordet, och spåren för dem tillbaka i tiden …


Nej inte ens nu lyckas hon med språk och dialog. Handlingen är helt ok, även om den känns som ett plagiat på Secret Window av Stephen King, visst kan jag ärligt erkänna att detta var en av de bästa med henne, men iom det är hennes 6e bok så kan man önska ett bättre språk, bättre dialog och mindre av uppsatskänslan.
Jag gillade som sagt handlingen även om den känns hämtad från Secret Window, men det är faktiskt bitvis spännande och banne mig om man inte biter lite på naglarna. MEN sen öpnnar någon karaktär munnen och då faller allt platt, platt som en pannkaka och det är så synd för hennes böcker är i grund och botten bra. Men då jag är allergisk mot dåliga dialoger så ger det ett lägre betyg, tyvärr.
2 av 5